Oj, oj, oj vad det är häftigt att få se Valparaiso igen! Den här staden är något alldeles extra. Husen, i alla färger och format, ser ut att hänga från bergen på närmast mirakulösa sätt! Gatumålningarna vittnar om konstnärliga talanger och socialt engagemang vart du än tittar, maten doftar hav och krogarna tävlar om att ha den bästaste pisco sour. Lyxiga byggnader varvas med ruckel som hotar att rasa ner när som helst. Och dessa gatumålningar sen!
Att åka ”la micro”, dvs. bussar som är något mindre än de vi har i Sverige, kostar allt mellan 300 och 700 pesos (mellan 5 och 10 SEK), beroende på om du åker inom närområdet eller en längre sträcka, och det är GARANTERAT ett äventyr varje gång. De åker oftast ganska snabbt och man undrar hur de klarar av att hänga med i Valparaisos alla svängar. Det går också att åka Troley (spårvagn) eller ”colectivo”. Det senaste är en taxi med en fast rutt som en delar med andra resenärer och var och en betalar en fast avgift (runt 600-700 pesos (9- 10 SEK). Det finns också ”metro” (tunnelbana” och ”tren” (pendeltåg) och alla transportmedel är ganska billiga. tågsystemet är som i Sverige, med fasta avgångstider (och det funkar bra, till skillnad från hemma!).
Gatuförsäljare är mycket vanliga och du kan räkna med att få höra någon sjunga, trolla, spela något instrument eller kränga allt möjligt – från vatten och glass till galgar, plåster, godis, mm. – på både tåg och bussar.
Qué maravilla volver a Valparaíso! Ciudad única de casas casi colgantes de colores y variadas formas. Con agotadoras subidas y bajadas, pintorescos ascensores, retaurantes que huelen a mar y pisco sour y caca de perro en todas las calles (igual que Buenos Aires). Viajar en ”la micro” es toda una aventura a la cual uno espera sobrevivir :-). Sus gentes amables, lindas, desparejas, locas y para qué hablar de su arte callejero….